Hittade för någon dag sedan en berättelse,som jag skrivit och alldeles glömt bort
Den fick mig att börja fundera och öppna upp nyfikenhetens dörr på vid gavel
För när man hittar åt något från gårdagen Så väcker det upp minnenas resenärer.
Som alla trängs och vill fram för att bli synliggjorda i DAGENS ljus
Ibland kan det vara blandade känslor Inte bara trevliga besökare
Utan bärare av Ílska.Sorg.Besvikelser.Smärta Och nya insikter
Alla är de ute efter samma sak Att bli Utlevda.Tagna och kända på
Synliggjorda Bekräftade Indentifierade
Tänkta med andra tankar i det nya ljuset
För att klara av Att ta sig till nästa fas på utvecklingsresan.
Därför är oxå bloggandet ett fantastiskt redskap
Då man kan gå tillbaka Läsa Titta på bilderna Och minnas hur det var då
Var man stod någonstans i sitt liv Med alla sina känslor Vad som hänt
med tiden som gått Hur och OM man utvecklats och lärt,tagit till sig något
under resans gång
Det är inte dumt att stanna av en stund och reflektera över tid som gått
För att kanske se om man behöver korrigera/ändra på resrutten
Ibland kan man faktiskt oxå häpna och glädjas Över att man klarat av
en viss etapp på resan
Jag har gjort ett nytt val Lite knorrar fortfarande förnuftets röst
Men nu lyssnar jag inte För jag har fattat mitt beslut
Och då gäller bara en sak Den, att se FRAMÅT..mot resans uppsatta mål
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar