Det som händer
Biggles var lycklig.. i går morse
För det var skare..vilket innebar att han kunde springa
Vart han ville
Och DIT han så länge velat springa
Dit där den retsamma räven hållt till
Ute på "läggdan"..oåtkomlig för Biggles
Han gick till de olika "groparna" som räven grävt
och gjort sina dykningar.. ner i
Efter bytet.. som där höll till
Övermodet dök upp o tog Biggles allt längre bort
Jag visslade o ropade..han vände sig om och kom
Men..tänkte sig ta en snabbare väg ..dit jag var
Det var ingen bra ide..för diket var brett o djupt
Då smält och kallkällvatten drar förbi..
för vidare färd mot ån
Och snökanten upp var hög och porös
Så han fastnade och tog sig inte upp
Han skrek i den tidiga timmen..av rädsla o frustration
Pratade lugnande med honom
Och det hjälpte ..han tystnade o höll sig lugn
Allt medans jag på rekordsnabba fötter ilade hem
Efter sparken och ett grimmskaft.. som låg bredvid
snabbt tillbaka...där jag placerade sparken
Över de snöissörjiga och breda diket..
och masade mig dit..där Biggles satt fast
Halvvägs nere i vattnet
och resten av kroppen i snöissörjan
Kopplade fast grimskaftet i hans halsband.. och drog
Just när jag skulle vända mig om och dra upp honom
Den sista biten upp
Ramlade jag själv i ...tur jag hade sparken
som jag kunde ta fast mig i..
Genomblöt och med vattenfyllda och ISKALLA stövlar
Som jag inte gav mig tid till att tömma
Och lika kalla kläder som fnasade i kylan
Gjorde jag allt..för att så snabbt som möjligt ta oss hem
.. och in i värmen
Där jag fick av mig det blöta och vattenfyllda stövlarna
Och kunde torka Biggles så torr de gick
SEN in i duschen...
Frossan var svår att bli av med...
Och minnet av det ofrivilliga vårbadet
Lär nog stanna kvar längre..för evigt skulle jag tro
Så var försiktiga..när ni är ute
Ty bäckar o diken är inte att lita på
Ej heller snön..som döljer mycket under sig
Var rädda om er och denna er Söndag
