Har skrivit om det här förut..men då känslan är som NY varje gång
Kan jag ju inte låta bli att "prata om det" igen
Det där med att gå upp på en höjd
och blicka ut över berg,skog och himmel
-DÄR oändligheten möts..ger många tankar
och en alldeles speciell frihetskänsla..där och då ödmjukheten smyger sig på
För att man känner sig så befriande och levande
och så totalt bekymmersfri.
Vilket ger proportioner och en annan utblick än de fastlåsta
Det är som ett själsligt"reningsbad"
MEN tyvärr håller det inte i sig så länge..
utan man behöver lite då och då
kliva dit upp för en "nyrengöring" som åter öppnar upp
alla igenstängda "infarter"
Härifrån skogen önskar vi er alla en alldeles speciell och härlig Onsdag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar