söndag 25 februari 2018

OMSKAKAD

Då den där ENVETNA och BITSKA kylan hängde sig kvar
i den tidiga morgontimman ..fick hästarna stå inne tills ljuset gjorde entré
Fast det fortfarande var 30 minus då
När jag så skulle mocka ut i stallet och öppnade dörren till "dynghövda"
VAD fick jag då se ligga där ute

OM inte ett litet rådjur ,som inte verkade ha hört mig..
Så jag in efter äppelklyftor och kameran
(Det var ju en himla TUR att jag läst den här artikel OM rådjuren innan
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/sa-matar-du-ett-svultet-radjur?cmpid=del%3Afb%3A20180223%3Asa-matar-du-ett-svultet-radjur%3A )

När jag kastade till den äpplena lyfte den på huvudet ALLT medans jag talade med lugnets röst till den..för att inte skrämma iväg den Sen drog jag mig försynt tillbaka för att ge rådjuret det lugn,ro och VILA..som de med all säkerhet behövde mycket av..
Mitt gnällande på kylan kom av sig i tankar på det lilla rådjuret och alla de andra vilda
SOM ingenstans har att gå in
för att komma undan kylan och för att få mat
DET som jag har
Det är behövligt att bli lite OMSKAKAD då och då
Så tankarna inte blir stannande kvar i ensidighetens självcentrerande tänk


Härifrån skogen önskar jag er alla en rofylld Söndag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar