lördag 11 februari 2017

STUBBEN

När jag nu gått omkring och röjt
För att bana vägen för mina besökare
Dom som dyker upp idag..
Det är min yngsta dotter och hennes kille
som kommer hit och hälsar på

I väntan på det så vill jag berätta om "stubben"
Som när jag som vanligt dammsög och torkar av den
Kom att fundera liite längre än förra gången
För det är en alldeles speciell "stubbe" för mig
Då det är min morfar som såg något i den och tog med den hem
HUR han tänkte och filosoferade över stubben kan jag bara gissa mig till
då min morfar var en filosof med många tankar
(och som älskade skogen (naturen) att vistas där )
Allt och alla dom som han placerat i stubben
Så den har funnits i min morfars och mormors hem
Sen hos min mamma..så ni förstår att det är en "väldigt gammal stubbe"

Morfar har behandlat den med någon slags "fernissa" eller vad det nu är
Det är det som blänker grått som om jag inte dammat av den
Fast det är klart ..lite av dammet lär nog klamra sig fast i gömmorna
I alla fall så är det en svulstig och knölig stubbe.. som varit med länge

Som INNAN den blev en stubbe ..nog stått åtskilliga år i skogen
Träd fascinerar mig på många sätt..och ger mig ro

"stubben" den bär med sig morfar..alla minnen jag har av honom
Kanske är den därför bara vacker i mina ögon
Vad är det man säger om betraktaren??
Men hur som kan nog dom flesta tycka att det är en HÄFTIG "stubbe"
om än inte vackrast ..någon kanske tycker den rent av är ful
Men intressant ändå
och för mig VÄLDIGT VÄRDEFULL
Så jag tänker ALDRIG så länge jag lever göra mig av med den

Härifrån skogen med 14 minus och med en fullmåne som lyste i tidig morgontimma
Önskar vi er alla en fascinerande och glädjefull Lördag

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar