måndag 23 augusti 2010

DET LÅTER I SKOGEN MELLAN SJÖ OCH BERG

Kl var 5 i morse när jag gick ut till hästarna
som nu några dagar inte velat gå ut på en gång
Det är svian som härjar och som de inte har särskild stor lust att träffa
Så dom får lite hö och stå inne en stund till

Då passar jag på att ta skogsturen med Biggles
I morse träffade vi på två rådjur
Biggles rusade fram ,men stannade då jag ropade
DET är han duktig på Att komma när jag ropar
Strax efteråt En halv minut eller så
Hördes ett dovt ,djupt,ljud,som ett skällande
Tänke först ,att är det var någon annan hund, en sankt berhards
som oxå var i skogen
men den tanken släppte jag snabbt

Ljudet fortplantade sig låångt,länge och högt
Biggles var undrande så och jag
Vad det var för någon som blivit störd i skogen
Tankarna spekulerade fritt vilket djur det kunde vara
älgen kanske,som kan ha en del olika ljud för sig
rådjuren kanske stötte på den och störde
eller.....eller
Ett mäktigt ljud var det
Jag stod kvar en stund, utifall att, djuret skulle dyka upp
Så jag skulle få se vem det var som "skällde" i skogen
Men ljudet försvann bortöver istället och upphörde till slut helt
Biggles och jag tjavade hem ,så och Sobella
som denna morgon gjort oss sällskap på promenaden
Hem till morgonens eftertraktade frukost, och hästutsläpp
Ingen morgon är den andre lik
Det är det som är så spännande, med att bo på landet
med skogen i sikte

2 kommentarer:

  1. Misstankar på att det kunde ha varit en björn?? Dom finns ju i trakterna... Har smygit in på din sida några gånger via Christinas blogg. Jag red med Carolina förra veckan! Kul att läsa att du trivs så bra i Grannäs. Jag bor just nu i Enköping men suger in varje minut då jag är där. mvh Emma, även Britts barnbarn!

    SvaraRadera
  2. HEJ Emma! Vad trevligt att DU hälsar på mig här i "stugan" :0)
    Det såg så härligt ut när ni red förbi Kajsa ,vars nyfikenhet blev stor över anblicken av er,skulle nog ,likväl som sin matte velat kunna följa med
    Det går inte att göra annat än trivas Den vänlighet, jag som nyinflyttad och okänd mött,går inte av för hackor Dessutom naturens variationsrikedom med ett stort plus för djurens artrikedom Björnen känner jag ingen rädsla för Den är nog mer rädd för mig Men jag respekterar den och skulle inte vilja gå emellan en björnhona med ungar Därför småsjunger jag ,om och när jag misstänker björnnärvaro För att tala om att jag finns i skogen Än har det inte hänt Frånsett vad det nu var som lät igår morse förstås Det är bra ha med sig några minneslyftare Såna som när det känns tungt,man kan plocka fram och få lite extra ljus och kraft av Var rädd om dig

    SvaraRadera