och en lika stjärnklar himmel
Som när jag blickade upp - påminde mig om
vilken storslagen och helt fantastisk planet vi bor på
Ifall att jag nu skulle glömt bort det
Den där känslan det ger i min litenhet av stor ödmjukhet
inför livets alla fantastiska livsyttringar
Som vi allt för ofta inte "hinner" med att beskåda och reflektera över
Och igår när jag lösgjorde isblocket
Det som lagt sig över vattenbaljan.
Såg det ut så här, som ett stort vackert glasfat
Och så solens nergång på det - gav ro åt kropp och själ
När jag kröp ner i sängen för nattens vila
Härifrån skogen där Åns vatten nu börjar få en tunn isbeläggning vid Å-kanterna
önskar jag er alla en vacker och behaglig start på den nya veckan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar