Här hänger kylan kvar, men blåsten har lugnat ner sig
och jag läste i ett inlägg Något jag skrivit för länge sedan
För det var då inte igår
Men det finurliga med det
ATT läsa om tidigare tankar och känslor Är att jag ofta får LE
Ibland känna mig liite STOLT Ibland lite SMÅGENERAD så där
Men det bästa av allt ÄR att jag får syn på mig själv i ett annat ljus genom den vandring jag gjort
Det här hittade jag
" Skulle du välja solnedgångens färger
och dina blommors doft och skogens hänförande underverk
för en tro som inte låter dig dansa (Helena Johnson)
och så dessa mina funderingar
Naturen ger oss utmärkta lektioner i ödmjukhet.
För att lära mig något av den, måste jag vara i den
Härifrån skogen önskar jag er alla en fridsamhetens Tisdag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar